Syftet med studien var att undersöka fotbollsspelares upplevelser av visualisering, fotbollsspelares upplevelser av self-talk och om det finns något samband mellan deras upplevelser av visualisering och self-talk. I studien deltog tio manliga fotbollsspelare i Sverige med en medelålder på 23 år (SD = 4.029). Resultatet från undersökningen analyserades kvalitativt. Resultatet visade att nio av tio spelare använde sig av visualisering. Fotbollsspelarna upplevde både frivillig och oFrivillig visualisering.

Denna uppsats/studie studerar hur pedagoger i dag arbetar med elever med funktionshindret Aspergers syndrom samt om det finns någon visualisering i undervisningen med dessa elever. Studien utgår från två högstadieskolor en stad i Mellansverige. Visualisering handlar om att se och höra (visualisera) det som sägs och det som visas, av en pedagog i klassrummet och om visualisering är en god hjälp för dessa elever med Aspergers syndrom. Metoden för denna studie är intervjuer, samtal samt litteraturstudier. Undersökningen ser om det finns och i vilken grad det används visualisering, i ämnet svenska.Det kom fram att visualisering är en metod som används frekvent i undervisningen på de olika skolorna som undersöks.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur aktörerna kommunicerar effektivt med verksamheten i projektering med hjälp av en 3D-visualisering.Rapporten är resultatet av en fallstudie utförd på skol- och sjukhusprojekt. I fallstudien har kvalitativa intervjuer genomförts på respondenter som innehar olika roller inom de studerande projekten. Intervjuerna har syftat till att ta reda på om 3D-visualisering har används inom projektet och om det har påverkat kommunikationen mellan aktörerna och verksamheten. Intervjuerna har även syftat till att ta reda på om en 3D-visualisering bidrar till en större förståelse hos verksamheten för projektet.Resultatet redovisar att 3D-visualisering används mot verksmaheten i skolprojketet men inte i sjukhusprojektet. Resultatet visar även på att en 3D-visualisering kan bidra till en större förståelse för projektet hos verksamheten samt aktörernas intsällning till verksamhetens delaktighet i projektet och om/hur aktörerna nyttjar 3D-visualisering vid kommunikationen mot verksamheten..

Rapporten avhandlar visualiseringen i marknadsföringsstadiet av ett byggnadsprojekt med tillämpning på Trivselhus bostäder. För att få en grund till vad som ska ändras gällande företagets nuvarande visualisering har intervjuer genomförts med samtliga berörda parter. Dessa är säljare, kunder och husdesigners. Efter detta har två förslag till förändringar av nuvarande visualiseringar arbetats fram i Revit med intervjuerna som underlag..

Sekretessbelagd.

Denna studie har kvalitativt undersökt följande syfte: (1) att undersöka frivilligt- och spontant visualiseringsanvändande hos styrketränande män utifrån faktorerna; var/när visualiseringen sker, vad visualiseringen innehåller, varför visualisering används, hur visualiseringen används och vilken upplevd effekt visualiseringen ger. I studien deltog 10 styrketränande män som var 19-26 år gamla. Individuella profilen för visualiseringsupplevelser i idrott (eng; Individual profile of imagery experiences in sport (IPIES; Weibull, 2008) modifierades och användes för att besvara studiens syfte.  Det fanns både skillnader och likheter i när, vad, varför, hur och effekten av visualiseringen upplevdes och användes. Resultaten visade att det frivilliga visualiseringsanvändandet var störst innan träning, den frivilliga visualiseringen återfanns även i sammanhang under och efter men inte i lika stor grad. Den spontana visualiseringen var svår för deltagarna att medvetenhetsgöra och därför svårt att dra slutsatser ifrån.

Denna uppsats/studie studerar hur pedagoger i dag arbetar med elever med funktionshindret Aspergers syndrom samt om det finns någon visualisering i undervisningen med dessa elever. Studien utgår från två högstadieskolor en stad i Mellansverige. Visualisering handlar om att se och höra (visualisera) det som sägs och det som visas, av en pedagog i klassrummet och om visualisering är en god hjälp för dessa elever med Aspergers syndrom. Metoden för denna studie är intervjuer, samtal samt litteraturstudier. Undersökningen ser om det finns och i vilken grad det används visualisering, i ämnet svenska.Det kom fram att visualisering är en metod som används frekvent i undervisningen på de olika skolorna som undersöks.

Målet med detta arbete är att undersöka hur händelsedetektering i aktiva databassystem kan visualiseras samt identifiera vilka faktorer som har en central roll vid denna visualisering.Arbetet jämför olika tekniker som kan användas för att visualisera händelsedetektering med hänseende till några olika faktorer. Dessa faktorer har identifierats ur litteratur om dels händelsedetektering och dels visualisering av regler.Resultatet visar vilka faktorer som har stor påverkan vid visualisering av händelsedetektering samt hur de olika teknikerna uppfyller dessa faktorer. Vidare ges ett förslag på hur olika tekniker kan användas tillsammans för att skapa ett gränssnitt till ett program som förklarar consumption modes..

Syfte och frågeställningarUppsatsens syfte är att undersöka skillnaden i hur elitidrottare och motionärer använder sig av visualisering inför och under träning och tävling.Frågeställningarna:Hur använder sig elitidrottare av visualisering inför och under träning och tävling?Hur använder sig motionärer av visualisering inför och under träning?Hur ser medvetenheten ut för elitidrottare kontra motionärer, angående visualisering?Vilka skillnader finns i hur elitidrottare och motionärer använder sig av visualisering?MetodFyra kampsportsutövare intervjuades för att få information om deras tränings-, motivations- och visualiseringsvanor. Respondenternas syn på visualisering och dess innebörd kartlades utförligt. Intervjuerna var öppet riktade för att ge relevanta svar men samtidigt ge plats åt respondenternas egna tankar och funderingar. Möjlighet att beskriva respondenternas medvetenhet speglas i frågor där respondentens tankar kring visualisering utforskas.

Rapporten behandlar hur husleverantörer kan utveckla presentationsmaterial. De materialen som visas är olika husmodeller från företagen och behandlar bakgrundsvyer samt förbättringar i digital media. Företaget som ligger till grund för rapporten är Trivselhus, och undersökningarna i rapporten är baserade på aktörer i anknytning till företaget. Resultatet kan även tillämpas hos andra husleverantörer.Visualisering handlar om hur människan tar till sig den informationen som ges. Den används för att underlätta förståelsen för komplicerade bilder och idéer som visas för kunder.

Frågor kring frivillig redovisningsinformation har under senare år varit av växande intresse. Missnöjet med den obligatoriska redovisningen bland investerare och andra nyckelintressenter har bidragit till att kraven på företagen att förse dessa intressenter med mer information ökat. Företag uppmuntras därför att förbättra den ekonomiska rapporteringen.Syftet med studien är att beskriva och förklara vilka faktorer som påverkar företag att lämna frivillig information i årsredovisningar.Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi då den syftar till att kvantifiera förekomsten av frivillig redovisningsinformation i årsredovisningar. Genom en innehållsanalys av 389 slumpmässigt utvalda aktiebolags årsredovisningar med hjälp av ett kodningsschema kvantifieras den frivilliga informationen. Denna kvantitativa information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna.Börsnotering är den faktor som har störst inverkan på mängden redovisad frivillig information och den teori som är mest tillämpbar för att förklara förekomsten av frivillig redovisning är legitimitetsteorin..

Idag genererar företag stora mängder av loggfiler vilket gör det svårt att hitta och undersöka felmeddelanden i alla loggfiler. En loggsamlare med Logstash, Elasticsearch och Kibana som bas har implementerats hos Ericsson Linköping. Loggsamlarens syfte är att samla loggar från testenheter och möjliggöra sökning och visualisering av dem. En utvärdering av Elasticsearch har genomförts för att se i vilken grad söktiden för sökfrågor ökar med ökad datamängd. Utvärderingen gav en indikation om att söktiden i värsta fallet är linjär..

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den frivilliga redovisning som börsföretag lämnar i årsredovisningen, samt att identifiera egenskaper som kännetecknar företag som publicerar samma typ av frivillig redovisning och skillnader mellan företag som väljer olika typer av frivillig redovisning.Vi avser vidare att teoretiskt förklara företagens motiv för att publicera frivillig redovisning.Våra slutsatser är att företagen lämnar stora mängder frivillig redovisning av olika typer, men innehållet och formen varierar. Vi kan inte konstatera några generella mönster som kopplar redovisningstyper till företagsspecifika karakteristika. Praxis kan konstateras i den mening att många företag publicerar en viss typ av redovisning, men det finns ingen praxis för vad denna redovisning ska innehålla och hur den ska utformas. Grundläggande redovisningsprinciper som tillförlitlighet, jämförbarhet och väsentlighet är applicerbara på frivillig redovisning och bör gälla. Företagen tenderar att vara försiktiga med att redovisa detaljer om den interna verksamheten.

Mental träning har visat sig påverka det allmänna välbefinnandet hos poliser positivt. Grundläggande mental träning som består av olika avslappnings- och meditationsövningar är en effektiv metod när det gäller att förebygga och motverka stress samt återhämta sig. En del av den mentala träningen handlar om att visualisera, vilket innebär att man föreställer sig en inre bild eller situation av något som är stärkande för sig själv. Det kan vara att se sig själv lyckas i en situation man har framför sig. Med vår studie avser vi att undersöka hur visualiseringen tillämpas bland poliser på ordningsavdelningar.

Visualisering har länge använts för att presentera information, och med 3D-programvarors utvecklande har digitalt prototypskapande, både för byggnader och mindre objekt, växt fram. Syftet med denna studie var att finna den bästa metoden för att skapa en 3D-visualisering av stiftelsen Rapatacs nyöppnade aktivitetscenter för ungdomar, på Nordost i Gävle. Först genomfördes en litteraturstudie för att ta reda på vad som är god praxis inom designvisualisering i 3D, därefter samlades referensmaterial in för att utifrån detta producera en 3D-modell. Tre olika grafiska uttryck; fotorealistisk, skissartad och cartoon, skapades för att genomföra en enkätundersökning bland Gävles ungdomar om vilket grafiskt uttryck som de tyckte var mest tilldragande. 193 ungdomar tillfrågades och resultatet visade att det fotorealistiska uttrycket tilltalade ungdomarna mest.